Var vi som baxade på Willy tills dom gick i konkurs
3−5:orna i ryggan, varje ficka var full
Indragen veckopeng, om jag fick den gick den till (?)
Jag sög i mig av atmosfären tills att koppen var slut
Ducka lärare på rasten då vi klottrade fult
Sen var vi ute halva natten o vi bombade hus
Minns inte hur många gånger som vi vrålade 'djur'
Kan inte räkna alla hemmafester som spårade ur Ledsamt ord och samt stämningen obekväm
Concerta, soc kontakt sen fosterhem
Knappt man pallade skolan, adhd barn
Kastade stolar, krossade glas
Du står gråtande kvar bakom en hård fasad
Bakom låsta dörrar med dina dåliga val
Exanol, sprit, grovmisshandel, minnesluckor
Isolerad, kyliga nätter, immiga rutor
Rättegånger som aldrig kommer
Den dom som aldrig faller
Mitt liv splittrades och flög åt alla håll och kanter
Jag ser dig i dom platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Kladdiga dansgolv, svettiga lakan
Känner mig så missplacerad här
Fångna där i ytlighetens värld
Där är vi distraherade
Ser dig i de platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Låt våra blickar mötas en gång innan jag dör
Låt våra händer vävas samman i ett sista försök
Att förändra min syn på livet med din gnista, din glöd
Du säger allting har ett värde, när inget är lönt
Låt mig ligga kvar i diket med en kula i benet
För jag och mina minnen är för tunga och du vet det
Bara lämna mig i elden och rädda ditt eget skinn
För jag känner ingen värme när jag längtar efter din
Du ska inte dras med mig, jag vill inte skada dig
Ta din livslust och gå din väg, fort jag varnar dig
Så bara blunda nästa gång som jag söker din blick
Så kan jag drömma vidare om något jag önskar var mitt
Lägg locket på dina känslor, låt dom aldrig synas ut
O lås in dina tankar, låt dom aldrig flytta ut Jag ser dig i dom platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Kladdiga dansgolv, svettiga lakan
Känner mig så missplacerad här
Fångna där i ytlighetens värld
Där är vi distraherade
Ser dig i dom platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Jag känner dig i varje andetag
Vi förenas i de sista som jag tar
Men alla nätter jag sörjt dig
Har fått mig att kunna bära den
Smärtan jag har i mitt bröst låt den stanna
Det känns som jag behöver den
Låt den sitta kvar för evigt som en (död väns?)
Hatkärlek till en stad som ställt krav men gett mig allt
Den gav näring till ett rebelliskt barn som testa allt
Utan att försöka som man rullar får man röka, bestulen bedragen på min barndom
vilket gör att jag är besluten
Om att söka efter de som blitt min föda
Jag gör de här tills dagen då jag slutar att beröra, er Snart spricker bubblan detta brukade bedöva mer
Slaverna i drogernas värld som kämpar tappert
Bär en bortlovad själ till en djävel på vår axel
Gör allt annat än att fucking hanka mig fram
O man tror man har fått nog av piller
Tills min broder kola vippen, allting är svart
Jag blandar samma substanser som han
(?) kraschlandat i din famn
Bryter bröd tillsammans som vi stod vid en ankdamm
Vi är av samma skrot och korn och jag ska minnas den tid
Då ni vandrade vid min sida men må ni vila i frid
Jag ser dig i dom platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Kladdiga dansgolv, svettiga lakan
Känner mig så missplacerad här
Fångna där i ytlighetens värld
Där är vi distraherade
Ser dig i dom platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild